29 november 2005

På plats i ovädret

På ett dygn har jag hunnit med de flesta vädertyper. Det har varit moln, sol, regn och tropisk storm. "Delta" drog förbi här i går kväll med full kraft. Visserligen drabbades inte Puerto de la Cruz särskilt hårt, men det blåste allt en hel del. Strömmen svajade och många träd fick se sina bladverk kraftigt uttunnade. Mycket bråte för kommunalarna att städa upp i dag...

Lite allvarligare blev det söder om öarna, där en kamp pågår dagligen. Massvis av afrikanska flyktingar tar till de mest desperata metoder för att nå spanskt territorium. I går, när Delta drog förbi, var en båt med 50 afrikaner på väg hit för att söka en fristad. 40 mil söder om Gran Canaria (ett par mil härifrån) kapsejsade båten och uppemot 20 av de ombordvarande dog. Varje dag utkämpas livsfarliga slag mot havet likt det som inträffade nu.

Annars trivs jag gott på Teneriffa, det är behagligt på den mindre (turist)älskade norra delen av ön. I dag besökte vi La Orotava, en stad ett par kilometer härifrån. Det visade sig att överklassen bor där, och de nyrika. Lite snuskigt var det allt att vandra bland vräkiga kanariska drömvillor. Men maten var billig och god och bussturen dit är rena äventyret. För 77 cent.

Puerto de la Cruz har ett promenadstråk där man kan stå typ 15 meter ovanför havet och se de enorma atlantvågorna slå in mot stadens skyddsvallar. Där gillar jag att stå om kvällen och bara njuta i den varma vinden. Jag ska stå där mycket under de kommande tio dagarna.

Över huvud taget är den här resan mentalt mycket välgörande. Jag har sovit mellan nio och elva timmar de senaste två nätterna... Det var nog allt från Puerto den här gången. Mer bloggande följer. Om nån dag, eller två. :-)

26 november 2005

Vacation schmacation!

Jag kommer att vara bortrest från i dag, den 26 november, tills på måndag om två veckor, den 12 december.

Denna gång bär resan av till Puerto de la Cruz på Teneriffas norra sida. Livet känns inte helt kasst när man bor i en lägenhet mitt i stan, vid Plaza del Charco. Mycket bananer och jamón y queso blir det! Det är så skönt att kunna unna sig och sin familj en tids avkoppling från det grådassiga höstnovembervädret, från den stressiga vardagen och från de passiviserande rutinerna. Bara ha kul och känna frihet i två veckor! Jippii!

Om man ringer mig så blir det alltså med största sannolikhet på stranden jag svarar. Det är väl kanske mindre givande så. Men läs gärna lite kommersiell reseinformation (ett och två) under tiden!

Sverige förlorade minst en fredsbevarande soldat i Afghanistan i går kväll. Snälla, kan vi inte skicka lite fler soldater dit och sätta dem under amerikanskt befäl?

25 november 2005

Stor final!

I dag kunde jag som en symbolisk handling radera den sista posten ur kalendern i mobilen. Inget tidsbestämt möte på över två veckor. Underbart, lättande, stärkande. Stressen är inte över för det - tvärtom, det är full rulle från morgon till kväll - men de lata dagarna är nära nu.

Haiti har för fjärde gången skjutit upp de planerade val som skulle ha inneburit en tillbakagång till en folkvald regering. Solidaritet med rånargängen!

Kina kan på miljöfronten glädjas åt en svällande kruttunna, där fogarna rämnar i allt större sjok. Bensenutsläppen kan bli snuskiga, om de blir fler. Bland de kinesiska fabrikerna finns hundratusentals med mindre mysig produktion. Ja, låt oss hoppas att effekterna förblir lokala...

Guinea har skakats av elevuppror i protest mot skolornas brister, och polisen svarar med att mörda minst tre av dem. Som tur är slipper vi nästan veta om det här, eftersom nyheterna helst ska behandla nåt dötrist svenskt ämne.

Tack i alla fall till notiserna på SVT Text.

24 november 2005

Med lätta steg mot socialismen

Jag är inte så noggrann av mig. Ibland bara får jag en impuls och skickar iväg ett hyllningsmail till nån som förgyllde min vardag. I söndags morgon mailade jag tidningen Arbetarens redaktion. Nu i dagens nummer finns det mailet (lite redigerat) på sidan tre, under "insänt". Ganska spejsat. De är uppenbarligen mycket glada över att motta beröm. Och det får jag lov att bjussa på!

På samma sätt har jag närmast av slentrian klickat iväg något dussin mail där tonen varit mindre positiv - ja, rent av besk och bitsk - på senare tid. Det är kul att vara en av de där få som faktiskt realiserar tanken att kommunicera med den stora idéfabriken.

Får jag mitt goda skratt så kan det vara värt att skriva ett uppriktigt tackmail. På lördag tror jag att far min ska dela ut just den tidningen till folk på stan. Hoppas han upptäcker mitt "bidrag". :-)

23 november 2005

Det ÄR svansen som styr.

Hennes predikan som hånades i tv
– Ditt kött. Vad står det? Det står att vi ska korsfästa vårt kött!
– (sång) Det är underbart med korrigering. Det är underbart med auktoritet. Det är underbart med gudomlig auktoritet.
– Åååååå, det är underbart!
– Jag vill säga, Gud, bara skär av de här döda kvistarna på mig, skär av dom, skär av dom! (hulkande ljud)
– Hur ser Gud att du har ett rätt hjärta? Genom att du säger nej! Genom att du säger nej till lathet. Genom att du säger nej till uppror. Genom att du säger nej till självmedömkan!
– (olika skrik) Ääääää! Äääiiiiiiäääääää! Iiiiiiiäääää! Iiiiiäääääääää. Iiiiäääääää!
– Säg nej till självmedömkan! Iiiiiääääää!
– Säg nej till det. Låt det komma ut! Uää! Uh! Uh! Uh! Uh! Uöööh! Uööh! Låt det komma ut! Det är allvar!
– (ropar) Självmedömkan kan draaa dig ner i helvetet! Haaaata det!
En del av predikan finns självklart på nätet. Här kan du höra Carola i sitt politiska manifest. Påminner om tidigare inlägg...

22 november 2005

Free Dawit!

Dawit Isaak är inte alls fri. Trots stora kampanjer - Free Dawit, påtryckningar från såväl internationella som svenska journalistorganisationer, människorättsgrupper, myndighetspåtryckningar och annat - så har den eritreanska regimen lyckats hålla sig cool nog att inte släppa sina fängslade journalister. Informationsministern låter i bästa Bagdad Bob-stil förklara att Isaak är ute ur fängelset endast för en hälsokontroll.

Tidigt i historiens gång, redan för ett par dagar sedan, var regeringen självsäkert snabb med att ta åt sig en rejäl bit av berömmet för Isaaks frihet:

Freivalds tror att det både är UD:s arbete och stödgruppens arbete som ligger bakom frisläppandet.

- Även om vi är oerhört kritiska har vi samtidigt sett att vi behöver påverka utvecklingen i Eritrea; vi behöver fortsätta att ge humanitär hjälp till alla som svälter. Det här har vi verkligen försökt att förmedla, och Bengt Sparre har kunnat bygga upp ett förtroende hos regimen,som har fått veta att vi inte bara vill kritisera utan att vi också vill hjälpa till.
Ja, se ett sådant förtroende. Ali Abdu, den eritreanske informationsministern, som kommenterade uppgifterna från Sveriges ambassadör om frisläppandet med "Vi skulle vilja be honom att sluta förvirra folk med sina påhittade berättelser.", verkar vara en typ som har fattat tycke för den svenska regeringens utsände, Bengt Sparre. Hur står det till med svensk diplomati och förtroendet för Sverige som en rättskaffens stat, egentligen?

21 november 2005

Aftonbladet måste dö!

Nu är jag ingen snel hest. Aftonbladet har en valsajt där "analyser" av Lena Mellin och artiklar (här finns även avdelningen "Fakta"; men här snackar vi lögner i helvetet) ska rapportera om läget i svensk partipolitik. Hittills är skörden bland floskler, felaktigheter och fula knep god:

En vanlig tvåbarnsfamilj får i stort sett lika mycket extra i plånboken varje månad.
Det kvittar om det röda eller blå blocket i svensk politik bestämmer.
Men valreportrarna går också vidare i helt absurda spekulationer efter Göran Perssons antydan häromsistens, med ännu en kortfattad artikel där man påstår att samarbetet med vänstern "är nära sammanbrott". Hur kan dessa texter någonsin passera kontrollerna vid ansvarig utgivare?

Nä, jag ska hålla käft och sluta kritisera den där tidningen. Den är ju ändå bara landets i särklass största och mäktigaste tidning, så varför klaga?




(Stor ledare, det här!)













Jag slår vad om att
Aftonbladet gillar honom.

20 november 2005

Roliga ungliberaler

Jag erkänner mig stolt till blogg-ismen och den mer nördiga diskussion-ismen. Under natten har jag lagt ut texter från tidigare i veckan och jävlats med tekniken igen. Hellre än helst käftar jag med folk som har konstiga politiska åsikter eller fäller roliga politiska kommentarer. Om man bara tittar sig runt så finns sånt folk precis överallt. Luf är en guldgruva rent innehållsmässigt; de står där, på den ideologiska gränsen mellan gammal hederlig folkhemsliberalism och nyklassisk straff-liberalism.

På måfå valde jag en ny, spännande kandidat från en lång lista, och finner som första inlägg ett helt bisarrt hopkok av invektiv. Min respons blir såklart lika likgiltig som vanligt, men det känns kul i alla fall att stöta på dessa mänskor, varifrån de nu kommer.

Tyvärr ser jag att en annan förebild, herr Malm, inte längre står fast vid sin festliga personkampanj. I en ny bild på hemsidan ser vi riksdagsmannen ("politikern") - inte Kalle Anka/Karl-Alfred - Fredrik Malm. Det smärtar mig litet grand att se denna förlust i politisk humor.

Före: Efter: *snüft* Aldrig får man ha nåt kul. *sür hest*

19 november 2005

Persson vill och tycker

Nu har Göran fått egenskaper igen. Enligt senaste buden från TT (i Aftonbladet) kan han tydligen tycka saker och ha tankar om framtiden. Det kunde han som bekant inte för ett tag sen, för då var han så hopplöst fattig på visioner och framåtanda. Vad som är nytt i båten (även om TT många gånger tidigare i notisform har antytt det) är Perssons karantänsättning av det offentliga skålandet med vänsterpartiet.

I parlamentet fortskrider förstås arbetet som förr. Det är samma parlamentariker i riksdagen i dag som för tre eller sju år sedan. Jag saknar nu bara en skarp betraktelse från Lena Mellin om att Ohly är kommunist - eller inte - (eller att vänsterpartiet är i kris) så har tidningen gjort ett bra jobb.

Men Dawit är fri! Äntligen lite rapid progress, here!

18 november 2005

Klimat och konsumtion

Den konsekvent felstavade heldagen om "klimat och konsumtion" - av kommun och media namngiven som heldagen om "klimat- och konsumtion" (vad som blir påbyggnadsord i "klimat" vet jag inte, och det är det som stör mig) var cool. Häftiga föreläsare, om än av ojämn kvalitet, men framför allt MASSOR AV FOLK. Femhundra personer hade smockat Gamla Teatern full i morse. Mäktigt. Östersundarna är på gång, både politiskt och finkulturellt.

Roligast var Alice Bah Kuhnke, som jag också pratade lite med och gav min lilla butiksundersökning av rättvisemärkta varor. Hon hade verkligen inga föreläsarhämningar...! Hon nämnde att det eventuellt blir en ambassadörsutbildning i Östersund till våren med hjälp av pengar från Sida. Häftigt värre. Massor av nya uppslag - särskilt Anders Wijkman och Stefan Edman förvånade - och vräkig miljö där inne över huvud taget.

Tyvärr missade jag i och med detta en av sex föreläsningar i politisk ekonomi på universitetet. Inte blir det bättre av att jag missar även nästa fredags föreläsning heller, när det blir barnkonferens... Men det är det värt, alla gånger!

Uppdatering: Alice Bah Kuhnke och Petter Björnsson från FRÖ får ett tokbra medialt genomslag med Östersundsposten. Lite ledsamt att läsa Länstidningens torra rapport sedan, men det löser sig. Snart kommer insändarna! :-D

17 november 2005

Diskriminering direkt

Svenska statens nettokostnader för nedläggningen av Barsebäck 2 blir 3,2 miljarder kronor. Enligt en uppgörelse som slöts mellan staten, Vattenfall och Sydkraft (i dag E.On) 1999 betalar statskassan 4,1 miljarder till Vattenfall för dess ägarandel i Barsebäck, samt låter E.On få en del av Vattenfalls aktier i Ringhals kärnkraftverk. Således får Vattenfall (med vinster på flera miljarder kronor i månaden) pengar av staten, som förmodligen kommer att investeras i ännu mer kärnkraft. E.On får å sin sida lika mycket kärnkraft som förlorades i och med Barsebäcks avstängning, även där helt utan förlust. Ibland är kompromisser bara för härliga.

Men inte nog med det! Nej, jag ser också att cheferna för Tågia, som sköter underhållet av Stockholms spårbundna trafik, vill bli kvitt en annan facklig ordförande. Seko klubb 124 får se sin ordförande anklagad för sexuella trakasserier och därmed klubbens stridbarhet ifrågasatt av företaget. Ingen polisanmälan eller officiella anklagelser har framkommit - ens på begäran av den utpekade - men det är tydligen farligt att ha en massa jobbiga fackanslutna anställda arbetandes på golvet.

(Nyheterna i dagens blogg har jag fått från dagens Arbetaren - fantastiskt nummer!) Israel låter sedan en tid tillbaka flygbomba palestinska områden med ljudgranater, designade för att imitera ett verkligt bombanfall. Attackerna mot palestinierna förekommer dag som natt och motiveras som taktiska försök att skrämma och förvirra terrorister, så de inte ska skjuta missiler mot Israel. Jojo, bra så. Bara lite siffror här ur boken "Vi skulle få leva här":

Av barnen i Gaza har...

...94,6 procent varit på begravning...
...83,2 procent sett skottlossning...
...61,6 procent sett familjemedlemmar dödas eller skadas...
...36,1 procent utsatts för tårgas...
...32,7 procent posttraumatisk stress, och...
...18 till 30 procent dödslängtan. (Innan dessa flyganfall.)

16 november 2005

Bittra ungliberaler

Den som bara kollar in massmedieproduktionen av politiskt skådespel slås lätt av hur vänstern präglas av interna motsättningar och sura miner, medan borgarna mest ler och skrider framåt (om än kanske inte just i opinionen). I vänsterpartiet kommer gång på gång de indignerade varningsropen om öststater och ökenvandring, medan sossarna har sin "Göran Persson saknar förtroende vad han än tar sig till"-debatt. Var har vi de intrigerande moderaterna? Hur ser de folkpartistiska partihaveristerna ut? Vilka är motsättningarna i centern? Existerar svensk kristdemokratisk debatt?

Efter en snabbkoll bland pressmeddelanden från Liberala ungdomsförbundet ser man vilka nyheter som bjuder in till snaskiga Aftonbladet-rubriker, men som inte blir det. Jag hittar också en djup bitterhet, där de unga och ännu delvis socialliberala luffarna summerar politiska motgångar.

Jag kan föreställa mig hur Ung Vänsters Ida Regin i ett pressmeddelande beklagar Lars Ohlys utspel om kommunism, med att "vi häpnar över detta ideologiska klavertramp". Skulle det bli ett herrans liv i media? JA!! Reagerar media över huvud taget när det på den borgerliga kanten formeras liknande konfliktsituationer? Nja, det har under året publicerats ett par TT-telegram som kortfattat lyfter fram några motsättningar. Men TT-artiklar skapar inget större intresse - än mindre ett regelrätt mediedrev.

Liberala ungdomsförbundet kan behöva lite hjälp i sin kritik, nu när det tydligen inte ens hjälper med fina pressmeddelanden för att väcka opinion för sanning och förnuft. Nu kör vi, allihopa, ta i från den liberala skjortan och uppåt:
Leijonborg, Rojas och Björklund, er politik är osund!

15 november 2005

Representativ företagsdemokrati

Interndemokratin i näringslivet snackas det en del om, ibland. Ska man kvotera in kvinnor? Nej, det vore odemokratiskt. Än stärka fackets inflytande, då? Pyttsan, rena maffiametoderna. En riktig bolagsstämma i det svenska, vitala näringslivet hänrycks av en stark ledare; nån som är lämplig att representera företaget. Helst av en rundlagd medelålders man.

DN Ekonomi redovisade i somras hur representativiteten i tio stora svenska företag ser ut. På de flesta svenska storföretags bolagsstämmor har en eller ett par personer en majoritet av röstantalet. Man är dock snabba att klargöra:
Aktieägande är dock inte odemokratiskt, om man ser röster och inte antal personer som avgörande.
Nä, det kan jag tro. Tur att vi förvissas om det igen. Rubriken, och det faktum att ett par dussin personer äger och förvaltar huvuddelen av den svenska ekonomin helt utan att stå ansvariga inför folket, skulle ju kunna tolkas på andra sätt. För på en bolagsstämma utgör väl en gubbklick på en till sex personer (och deras totala dominans över allt vad företagets styrning heter) inget demokratiskt problem? När bolagens högsta höns enligt nedärvda ritualer fördelar miljardvinsterna i miljonknippen bland ägarmajoriteterna, då är det åtminstone hyfsat demokratiskt? Kanske får man resonera som signaturen liberkommunity.nu, "Det är det bästa system vi har, och annars finns ju alltid nazi-kommunism att välja på."...

Lemme tell y'all a lil' somethin': Aktieägande är odemokratiskt. Principen om makt efter rikedom är inte bra. Ett demokratiskt statsskick legitimerar inte en tyrannisk arbetsmarknad. Ekonomi- och demokrati-sofftyckarna borde konstatera detta någon gång ibland, för att bryta det enfaldiga försvaret av odemokratiska ekonomiska system.

14 november 2005

Empowering the masses

I dagens Zimbabwe är fackföreningar förbjudna att verka politiskt och att strejka eller genomföra aktioner, och visar man sitt missnöje med regimen blir straffet fängelsevistelse. Som ett av få länder har Zimbabwe på 2000-talet fått uppleva rena hopp bakåt i mänsklighetens framstegsprocess. Krig, svält och förtryck är modeord för eliten.

Därför är det intressant att läsa rapporter om motståndet mot de styrande. En kvinnoorganisation, som hämtar inspiration bland annat från apartheidmotståndets rörelser, använder sig av ickevåldsliga demoraliseringsaktioner mot statsapparaten - bra civil olydnad!

Andra, mer dystra, texter om landet är också intressanta. Men inte på samma hoppfulla, naiva sätt. Exempelvis ger analyserna på UI lite insyn - den om Robert Mugabe i valet 2002 eller den om Mugabes sydafrikanska hejaklack. För den som tycker att vänstersossar är som bäst när de är på kritikhumör kan också Socialistens kritik av MDC (zimbabwiska oppositionspartiet) rekommenderas. Vill man fnissa åt en tragisk regims skyltfönster mot omvärlden (jämför gärna med Nordkoreas) så har ZANU-PF också en fin hemsida.

13 november 2005

Ungdomskultur

Kan man inte gå på krogen så kan man väl hoppa upp på ett gäng tågvagnar... För ett par veckor sedan dog en kille i Stockholmstrakten efter att ha klättrat upp på taket på ett tåg. Tydligen är det vanligt bland unga killar att inte känna till faran med elektrisk högspänning. Elledningar med 15-16 000 volt är inte något man bör hoppa omkring bland. Det finns en anledning till att de hänger typ fem meter upp i luften. Nu är det dags igen, i Göteborg. Två killar, den ena dog.

Jag minns en film som vi fick se nån gång i skolan. Den handlade om elsäkerhet och vilka olyckor som nyfikna pojkar kan råka ut för. Otäcka saker, som saxen i eluttaget, han som skulle surfa på tågets tak eller den med saboterade elkablar. Undrar just varför sånt inte hör till var ungdoms ryggradskunskap. Alkohol, månne?

Andra har i dag bemött SJ:s finansiella och servicemässiga prestationer. Samtidigt som företaget visar en vinst på några hundra miljoner har företagets tåg börjat gå mindre tabelltroget. Finns det kanske ett samband mellan högre vinst och sämre service - säg, bortsparade arbetsuppgifter som skapar större problem när allt inte alltid går helt planenligt? Jag brukar flinande tänka på verkställande direktörens målsättning för företaget och mina upplevelser av detta. Tåg måste verkligen inte bara vara kul och politiskt korrekt. Det kan också vara big business och en nedrans soppa. När följderna av ett i grunden monopolhållande företag som får sin marknad konkurrensutsatt blir kända, ökar märkligt nog pressen från inblandade parter på fler liberaliseringar. Med känt besparning-företagsvinst-serviceförsämrings-resultat. Men vem är jag att klaga, jag har väl inget att vinna på hygglig, övergripande offentlig infrastruktur?

12 november 2005

Flyktingpolitik

Anita Dorazio, vänsterpartistisk eldsjäl inom MR-frågor, internationell solidaritet och flyktingpolitik, föreläste i dag på Österängsskolan. Väldigt många var där, närmare 100 personer, och i samband med föreläsningen annonserades också starten på en Ingen människa är illegal-grupp.

På ett väldigt träffande sätt visade Dorazio hur svensk flyktingpolitik de senaste 20 åren har förändrats. Från en relativt öppen attityd, via EU-anpassningar och Ny Demokrati-floskler, till dagens närmast slutna mottagarsystem. Ett par procent av "kvotflyktingarna" låter vi få asyl. Till och med brun-Danmark är bättre med sina 15 procent mottagna. Bara de senaste fem åren har vi strypt utfärdandena av asyl till pinsamt låga nivåer. Världen har faktiskt inte blivit så dramatiskt fredlig och fri som amerikansk presidentpropaganda ibland får oss att hoppas.

Dorazio menar att de grundläggande mänskliga rättigheterna - deklarationen om de mänskliga rättigheterna och konventionerna om flyktingars, kvinnors, barns, och så vidare, rättigheter - är lågprioriterade. I stället är det fråga om dagsaktuella "flyktingpolitiska" avvägningar, när beslut ska fattas och praxis formas. Bland annat visar hon ett antal exempel på beslut från Migrationsverket där man skriver rakt ut att den asylsökande måste utvisas på grund av "andra viktiga samhällsintressen" som går före, eller att det oavsett sakskäl är omöjligt för den enskilde att beviljas asyl.

Antal asylsökande i Sverige (siffror från regeringen.se):
2000: 16 000
2001: 23 500
2002: 33 000
2003: 31 500
2004: 23 200

Procentandel som beviljats asyl (siffror från migrationsverket.se):
2000: 43
2001: 35
2002: 20
2003: 12
2004: 7

Heja Holmberg och resten av de medkännande 1337-sossarna!

11 november 2005

¡No más, por favor!

Förra fredagen handlade utskicket från Källarn om Paradise Hotel-deltagare, i dag lockar man med Dubkollektivet och Daddy Boastin. Musiken är helt i min smak, men arrangemanget ändå så smaklöst. Jag tänker inte gå på krogen för att ta till mig kultur, och jag tycker att det är sanslöst när utrymmet för offentligt finansierad kultur/kulturarrangemang i offentlig regi trängs ut av privat verksamhet med (alkohol)särintressen. Det blir ett litet meddelande till berörd nattklubb, det:

Hej!

Nu har jag fått två brev från Källarn/Nell, två veckor på raken. Jag har inte uttryckligen bett om dem, och om jag någonsin tillfrågats om reklamutskicken hade jag avböjt. Ligger fler automatiska utskick inplanerade? (I så fall skulle jag vilja se siffror över kostnader för tryck och utskick av dessa, samt utskickens upplaga.)

Jag tycker att det är jättekul när saker och ting händer i Östersund. Men det är beklämmande att stadens krogar binder upp de artister som har vägarna förbi Jämtland. Det minskar möjligheterna att se artisterna på alkoholfria arrangemang och ger oss unga incitament att dricka. Givetvis ska också krognäringen i Östersund överleva, men ni har börjat spela på allt fulare kort nu på sistone.

I min vardag försöker jag efter bästa förmåga att motarbeta alkoholindustrin och dessutom minska andra ungdomars kontakt med alkohol i kommersiella sammanhang. Därför är det tråkigt när, vecka efter vecka, nya initiativ tas från näringslivets sida i en annan riktning. Gymnasieungdomar kan väl ändå inte vara en ekonomiskt högprioriterad målgrupp?

Hoppas att ni i framtiden riktar er mer till mer "mogna" medborgare, förslagsvis låter ni den yngsta målgruppen vara 20-åringar. Det känns mycket mer moraliskt försvarbart så. :-)

Med vänlig hälsning
Nisse Sandqvist

10 november 2005

Crazy Kim Jong-Chill!

Kimmie är kanske världens coolaste världsliga ledare. En amerikansk hemsida har uppmärksammat detta, och även skapat en fräck förolämpningsgenerator! Ännu mer att läsa om det älskade Nordkorea.

Just nu sitter jag och grubblar på mina studier. Ska jag plugga i kväll eller bara läsa vidare i alla dessa erbarmligt många artiklar på nätet och i tidningar? Oavsett vilket kommer jag att lära mig en hel del, men ekonomiboken är väldigt enfaldig. Man läser om liknande propagandistiska teorier minst tio gånger om. Det är tenta i morgon, så kanske gör jag bäst i att låta Kim-läsningen vänta ett slag.

För säkerhets skull publicerar jag en bild som ska lyfta nivån i valdebatten: (Fü Nisse, barnsligt värre...!)
(Ja, originalet är ju helfestligt också!)

09 november 2005

Torture for freedom?

Amerikansk utrikespolitisk praktik är - eller bör i alla fall vara - känd för att sällan vara teorin utövad. Där Washington snackar om demokratisering och befrielse, traditionellt konstruktiva och "goda" verktyg/mål, utövar man gärna dess motsats. Några exempel ur den senaste tidens aktioner är utomrättslig tortyr i allsköns länder, bombning av civila mål med internationellt bannlysta vapen och förstås ett fortsatt inte helt schysst samarbete med världens odemokratiska stater.

Oljan var en viktig faktor i invasionen av Irak och oljans rikedomar fortsätter att spela en stor roll både i Förenta staterna och i världen i stort. Jag läste ett upprört uttalande från amerikanska Friends of the Earth där de attackerar oljebolagen och Washingtons skattelättnader åt oljeindustrin.

Under tredje kvartalet i år gjorde de fem största oljebolagen en vinst på över 30 miljarder dollar, ungefär 250 miljarder kronor. Det är big business; oavsett vad kriget mot Irak kostar de amerikanska skattebetalarna så gör oljebolagen värsta glädjeskutten över situationen som den ser ut nu. Skattebetalarna, ja. Just det. Från Washingtons sida tackar man oljeindustrin för dess existens genom skattelättnader på runt 14 miljarder dollar, nästan 110 miljarder kronor. Ska man se det som en muta till stöd för fortsatta ockupationsinvesteringar i Mellanöstern? Eller rent krasst som en överföring från offentlig (via krigsmakten) till privat sektor? Kanske en tröst för utebliven oljeutvinning på hemmaplan. Det visar hur som helst på det nödvändiga och humana i amerikansk politik - i går, i dag och i framtiden.

08 november 2005

Feministiskt självförsvar - hett!

Även om feminism som kulturell företeelse har blivit skamstämplad i media förekommer fortfarande offentlig debatt där det går att framföra seriösa feministiska argument. I kväll har jag sett ett exempel på sådan diskussion.

SVT:s Debatt lät Ung Vänsters Ida Gabrielsson diskutera feministiskt självförsvar med Svenska Skolledarförbundets Hans Persson. En grym debatt, där Persson inte tog många poäng.

Fortsätter det sändas program med en viss mängd saklig debatt - ja, då kanske världen inte är helt åt helsike ändå.

07 november 2005

In a sick world...

Jag har suttit och bläddrat i "Vi skulle få leva här" - en snygg och bildrik bok med starka, nästan omänskligt brutala skildringar av livet för människor som bor kring Israels nya mur. I text efter text och på bild efter bild kan man se vilka enorma påfrestningar de flesta palestinier tvingas utstå på grund av ockupationen. Bara de senaste fem åren har till exempel arbetslösheten ökat från kring tio procent till 60.

Kontrasten mellan boken och dagsaktuell medierapportering kan vara stor, men den blir rent sjuk nu i Aftonbladet (tv-inslag också). Killen sköts av den israeliska armén, och nyheten är att organen nu doneras till behövande. Jamen, vad bra!

Sen måste jag bara posta tre teckningar av Nina Hemmingsson, en favorit bland serietecknarna. Hon skriver rätt mycket om bajs, inte så sällan med svart humor och gärna en stor dos feminism. Helt i min "smak"!

06 november 2005

Statens alkoholstrategier

Ujujuj, en sån nörd jag är. Men i kväll klickade jag iväg ett mail till Alkoholkommittén för att vädra lite funderingar jag burit med mig en tid.

Hej!

Jag har kollat runt lite på Alkoholkommitténs hemsida och tillgodogjort mig lite mer fakta. Jag beställde också en folder - att materialet kan beställas kostnadsfritt uppskattas!

Tyvärr känns hemsidan inte alltför slagkraftig. Hur stor betydelse har Alkoholkommittén för supandet bland unga? Jag är 19 år och har aldrig druckit alkohol. Min bror har just fyllt 18 och dricker gärna och mycket. När jag tipsade honom om alkoholkommitten.se blev hans första respons "alkoholkommiténs sida är ju asskabbig. undra på att barnen dricker...". Flashbroschyren i introduktionen är ganska långtråkig, lite stel. Flashfunktionerna på resten av sidan är också lite jobbiga att arbeta sig igenom.

Sen hittade min bror uppropet mot langning till unga. Där blev svaret "jag kan inte ta denna sida på allvar. försök nåt annat för att få mig sluta dricka!" eftersom väldigt få av underskrifterna verkar seriösa. Både George Bush, Saddam Hussein, Ice Cube och Adolf Hitler har skrivit under, och totalt verkar inte fler än några hundra ha hittat hit.

Kanske beror det dåliga gensvaret och den oseriösa stämningen på hemsidan på att alkoholinformation är en lågprioriterad politisk fråga i Sverige i dag. Kanske har bara Alkoholkommittén oturen att inte ha en tillräckligt tilltalande hemsida för spridning av information och intresse.

Men jag fick ett bra förslag av min bror också, som borde vara genomförbart med några projektmiljoner från Folkhälsoinstitutet: "jag funderar på att göra en alkoholkommitén endast för vuxna och berätta om hur sorgligt det är med krogar som severar alkohol till vuxna och om hur illa det är för vuxna att vara berusade." - en hemsida med ungdomsperspektiv som ger fler förklaringar till sambandet mellan en "vuxenkultur" där alkoholkonsumtion är helt accepterat, och ungas tidiga och ibland våldsamma alkoholdebut.

Det var några av alla de funderingar som jag fick efter besöket på kommitténs hemsida i kväll.

Med vänlig hälsning
Nisse Sandqvist
Det, och tvättstugan i drygt fem timmar, är mitt dagsverke hittills. Wow, that's something, alright...!

05 november 2005

Till bankerna: Snälla, bunkra inte pengar!

Aftonbladets rubrik kan ha en rätt komisk betydelse. Bankerna är rädda att folk ska bli upproriska när de inte får tag i kontanter. Själv är jag mer oroad över bankernas stöld från vanligt, hederligt folk. Fyrtio miljarder är den hittills ackumulerade vinsten i de fyra största bankerna, under årets första tre kvartal.

Säg att det finns sex miljoner bankkunder i Sverige. Lite slappt räknat har de hittills i år försett storbankerna med 6 000 kronor vardera.
I ren vinst.
700 kronor i månaden. 25 kronor om dagen.
Till fyra bankers vinstkonton.

Joråsatte... Men bankerna tänker inte bunkra. Inte mer än nödvändigt, i alla fall: Nordea, Föreningssparbanken, Handelsbanken och Skandinaviska Enskilda Banken kommer att dela ut "mychu peningan" till ägarna i form av diverse finansiella storåtgärder.

Fast när jag tänker efter så får vi ju tillbaka det som frånstulits oss. Marknaden sköter sånt där per automatik. You give a little, you get a little. Aktieutdelningar och återköp lär höra till tacket som banksektorn återsänder oss. Ja, vi som är duktiga och äger stora aktieposter kan räkna med flera miljoner som tack, när utdelningstiderna är inne. De där kommunisterna som så fräckt går till attack mot oss hederliga entreprenörer borde hålla käft. Eller flytta till Kuba.

04 november 2005

Likriktning berikar!

I kväll ska en av stans nattklubbar fira att fredagarna blir ännu mer i symbios med den storsvenska underhållningsbranschen. Tydligen har jämtländskt nöjesliv inget värde, nu när allt ska bli som Lilla Las Vegas.

Det finns tre större nattklubbar i Östersund som är ganska aggressiva i sin marknadsföring och riktar sig till unga från gymnasieålder och upp till "fullpris på SJ", typ. De har alla mycket glassiga och påkostade marknadsföringsstrategier där lockvaror som pokerspel, lättklädda silikontjejer och samarbete med fotosajter får stort utrymme. På en vecka kan stans klubbar sätta upp tusen affischer på soptunnor, elskåp, busshållplatser, stubbar och anslagstavlor. Man missar dem inte.

Jag fick ett personligt brev som nattklubben Källarn skickar till unga. Även min brorsa, som just fyllt 18, har fått ett. I brevet ligger ett flygblad där jag får veta att jag kan komma och "träffa Natacha Peyre och dom andra från paradise hotel". Att det lokala näringslivet satsar hundratusentals kronor per termin för att locka oss unga till denna garaterat hjärndöda tillställning (där vi, om vi inte är högkonsumenter av alkohol, kan spela bort våra pengar på "Texas Hold'em") är bara tragiskt.

Samhället har som uttalad prioritering att inte tillhandahålla värdig och konstruktiv fritidssysselsättning (eller sysselsättning över huvud taget) för unga. Vår roll är att få studiebidrag och festa, ungefär. Eller vad sägs om förebilden Natachas gärning?

03 november 2005

Som en skänk från ovan

Namnet Ulla Hoffmann kanske inte får en att tänka "betydelsefull politiker" direkt, men hon har skrivit en bok - Som en skänk från ovan - om hur det svenska pensionssystemet mer eller mindre kuppades igenom. Hon satt med i den grupp som skulle ta fram förslaget till nytt pensionssystem och har därmed förstklassig insikt i ämnet.

Jag diskuterade pensionssystemet med Kick Leijnse i går och vi kom fram till att det är förträffligt på alla sätt och vis. Att över huvud taget börja överföra pensionen till fonder och aktier - jag köper ett värdepapper i dag, som jag till pensionen ska sälja vidare med vinst till (ja, vem köper?) - är ett så sjukt tänkande att inte ens moderater borde vara vilda nog att ta resonemanget till sig. Ändå var sossar och borgare ganska överens om att "det gamla systemet" snabbt måste ersättas av ett system som är mer och mer avhängigt den enskilda individen och marknaden.

Dessutom, som påbörjat... Vem är det som ska köpa till sig fyrtiotalisternas pensionssparade aktier och fonder när de ska cashas in? Nej, endast ett system som står för trygghet, kontinuitet och rättvisa är värdigt en välfärdsstat. Inte ens Förenta staterna har en så skogstokig lösning på pensionärernas behov som Sverige.

Very happy future pensioner. Will she buy our stocks and shares, then?

Tacka Gud och nationalekonomerna för Den Nya Pensionen!

(TIPS! Kolla in Berit Andnors självständiga reflektioner!
Se även Ali Esbatis grundlösa påhopp på arbetarrörelsen.)

02 november 2005

Rentzsch versus Hyttsten

För ett par år sedan kom fru.nu, hemsidan där mestadels uzbekiska kvinnor erbjuder svenska män att äkta dem så de får komma till Sverige. Bakom projektet står Ralph Rentzsch, som tidigare rekryterat uzbekisk vårdpersonal hit till Jämtland.

Ellen Hyttsten, dåvarande landstingsdirektör, upprördes precis som många andra feminister dels av fenomenet med män som "beställer" kvinnor från fattiga länder via internet, dels av det provokativa namnet på hemsidan. I ett utskick från Hyttsten drogs paralleller mellan fru.nu och trafficking. Rentzsch blev mycket kränkt - han har ju inte begått något grovt brott som sexhandel - och anmälde Hyttsten för förtal. I går kom domen i hovrätten: Hyttsten fälls för förtal och ska betala böter, skadestånd och rättegångskostnader på drygt 90 000 kronor.

Flera jämtländska politiker har meddelat sitt stöd till Ellen Hyttsten för kritiken mot fru.nu-projektet, bland annat medias favorithatobjekt Margareta Winberg, Berit Andnor och Camilla Sköld Jansson. De har sagt att Rentzschs trafficking-projekt är oacceptabelt och att de skulle hjälpa till att betala eventuella böter som Hyttsten dömdes till.

Bland högerpopulistiska "politiskt inkorrekta" grupper hojtas upprört om att makten - kvinnor, märk väl - krossar enskilda entreprenörer. Jag tror att det riktigt läskiga här handlar om relationen mellan män och kvinnor, på olika nivåer.

Jag tycker att det är olustigt när män åker till Asien och kommer tillbaka med en leende, tillgiven liten fru. På samma sätt är det olustigt när män väljer en uzbekiska på nätet och därmed har det nätta privilegiet att hjälpa en kvinna från en fattig till en mer välmående tillvaro. En inte alldeles vildsint farhåga är att kvinnan i förhållandet får en "moralisk tacksamhetsskuld" till mannen och därför utnyttjas. Visst är akademiker överrepresenterade bland migranterna, men det är svårt att ifrågasätta vem som så att säga har initiativrätten i förhållandet.

Givetvis kan jag ha fel. Ellen Hyttsten kanske bara är en äcklig översittarkärring, männen som "skaffar fru.nu" kanske är hyvens mänskor? Att indignerat visa sitt äckel inför projekt som man tycker känns obehagliga är tydligen straffbart. I en värld där mer och mer omfattas av frihandelstänkande får vi nog acceptera tingens ordning. Eller flytta till Nordkorea.

01 november 2005

Ägandets roll

Jag har de senaste dagarna diskuterat lite med Skånetrafikens chef Gösta Ahlberg, som inte tycks vilja känna ansvar för att han tillåter ett knepigt parti göra reklam på deras bussar.

Det är lite kymigt när busstrafiken sponsras av skogstokiga högerpopulister, som enligt partiprogrammet vill deportera Skånes muslimer.

Fast Gösta gör inte den tolkningen. Han kan inte se något direkt lagbrott, och då måste ju yttrandefriheten smälla högst! Ja, säger jag, men som ansvarig för en viktig del av det offentliga rummet torde chefen för Skånetrafiken se både ett och två problem med att rasister får publikt erkännande när folk är på väg till jobbet.

Vänsterpartiet har dragit igång debatten om ägandets roll på allvar. Jag var med på partiets lokala styrelsemöte i kväll och hörde hur debatten förs där. Mycket intressanta tankar om ett aktivt och dynamiskt offentligt ägande!